01.34 i natt fick vi lyssna på Dunderklumpens hjärta. På Specialförlossningen hos Östra. Första kontakten med dem tog jag igår kväll runt 21 tiden, då hade jag inte känt av klumpen under det senaste dygnet. Jag fick rådet att göra precis som jag ville, det är inte så ovanligt att bebisen ”försvinner” lite grann därinne, hon är ju ff så liten att hon har gott om plats att röra sej på. Så jag valde att gå och lägga mej på sängen och lägga patiens och helt enkelt känna efter så mycket jag bara kunde om det kanske var så att hon bara bytt stajl på sitt buffande och bökande.

22 hade jag ff inte känt ngnting, då släckte vi för natten. Och tro det eller ej jag lyckades somna och sov till 00, sen vart det omöjligt att somna om. Jag låg och försökte provocera fram rörelser från henne tills 01 då jag väckte Daniel och ringde än en gång till SF. 01.10 satt vi i bilen och 01.34 ”hittade” läkarna hjärtljudet på vår lilla tjej. Inget att oroa sej över, hon har bara bestämt sej för att skrämma ihjäl sin mamma!

Bäst för henne att hon är ljuvligt vacker och söt för särskilt snäll verkar hon inte vara.