Det rivs mycket saker hemma nu, säkerligen på Svanen* med.
Alltså lyckan i Js ögon av att få välta ett torn, det behöver inte ens vara särskilt högt tre fyra klossar räcker utmärkt för henne.
Nu snubblade jag precis över en bild som får mig att förstå hur J känner.
* Vi undviker smidigt konflikten kring vad det heter genom att istället säga Svanen 
Så funkar det hemma hos oss, kliver vi över över dammråttorna är det ju nästan som om de inte finns.
Vi var iväg på photoshoot för någon helg sedan. En photoshoot för en av våra fina augustimammor. Maria har gått sin egna väg, förverkligat sin dröm. Här är filmen för Cloo collection.
GIVETVIS, tycker vi (D och jag) att Julia är finast. Trots att hon försökte äta upp klövern och trots att hon absolut inte ville att Leo tog på henne
Programmerare in the making eller klåfingrigt barn?
Svårt att säga, men hon har redan hunnit få loss en tangent. #DidIDoThat
Idag hände det äntligen. Jag kom hem från jobbet och lejonet stod framför TVn och dansade till introt till ngt av alla barnprogrammen hon gillar. Daniel ser mig och säger: Gå till mamma.
Lejonet vänder sig mot mig, skiner upp, säger sitt allra gladaste Hej och går!
Hon gick tre stapplande, instabila, riktiga steg!
Jag blev så stolt att jag grinade en skvätt. Sen grinade jag en till skvätt över att hon växer så. Och sen råkade jag kanske säga till Daniel att jag behöver en ny bebis, J fyller ju liksom inte den fuktionen längre…
Vi får väl se hur det blir med den saken. Hursom, hon går, dessa små raringarna har äntligen en funktion!
Igår på firandet av min mormors 83årsdag vart Julia inspirerad av att se sin syssling Isabella (född juli -10) rusa omkring, att hon faktiskt tog totalt 7 stapplade steg fördelat på två tillfällen.
Det kanske lossnar nu?!
Att ligga på vardagsrumsmattan för att få barnet att vila är också kärlek
Mitt barn har en björnfitta på huvudet!
