These boots

Mina tidigare, innan graviditeten med Dunderklumpen, monsterfötter har alltid dragit stl 41-41,5 och Jo, det har alltid vart besvärligt att köpa skor för mej.

Och nu, efter graviditeten med Dunderklumpen, är dom inte bättre. Tvärtom, de är värre. Jag förstod att det är vanligt att man ökar en stl eller två under graviditeten men jag hade inte räknat med att stl var här för att stanna. Nu drar jag istället en stabil 42-42,5 i värsta fall tom 43!

Jag DÖR!

Hursom nu har jag iaf hittat två par fina höststövlar! Dels har vi dom fiiina men ack så dyra stövletterna från Johanssons

Och så har vi dessa! Nyaste inköpet, billigt, billigt från La Redoute

De sitter som messmör på mina fötter just nu och det känns underbart! ;) Och klacken är så pass låg och bred att jag vågar barnvagnspromenera med dem.

Det strålar

ingen stjärna hos oss men en strålande smärta det har jag idag.

Jag gick såklart och la mej efter frukosten, ska ju in till stan så jag vill ju vara ngt utvilad iaf. Men jag tänkte inte på smärtan förrens jag gick upp för andra gången. Mest har jag trott att jag belastat höfterna fel så jag har bara bytt sovställning men det är inte den smärtan jag känner nu…

Det är inte heller den smärtan jag haft tidigare (sammandragningarna) utan denna smärtan sitter nere i ryggen. Daniel, min finaste pärla, försökte massera mej när jag satt på sängkanten förut men det gjorde bara ont. Men han försöker iaf :)

Men innan lunch får hon inte komma! Jag ska ju till frisören!

Hysch!

Det är ngt fel på Daniel termostat. Han är den enda jag känner som går in i ett rum (där det råder en konstant temperatur på 26 grader) och stänger fönstret (som är den enda källan till ngn typ av friskluftsintag) lägger sej på sängen och drar täcket över huvudet och somnar inom 3 sekunder.

En annan ligger i bara linne, utan täcke och gör fåniga försök till att vända och vrida sej för att hitta en ställning där så lite hud som möjligt kommer i kontakt med sängen för att ens ha en chans att somna till.

Fånigare ändå blir det när jag vaknar vid 05 tiden av att Daniel ligger och mumlar att det är varmt. Smått irriterat klappar jag honom över bröstet och viskar ”Hysch”. Med ens ser han klarvaken ut (jag vet att han inte är det) och väldigt, väldigt förnärmad. Och istället för att bara lägga sej ner och var tyst börjar han böka runt och vira in sej i täcket och till sist, när jag tror att han äntligen är klar så masar han sej närmre lyfter på täcket och ska ligga sked. I ett rum som är så varmt att t.o.m. Satan gråter!

Jag dööööör! Nu har jag gått upp, bäddat med ett lakan på soffan, öppnat balkongdörren och satt igång ugnen för att kunna grädda brödet som kalljäst i kylen över natten. Nu börjar min dag, kl är 06.21

Urk

Gårdagen spenderades i en solstol hemma hos fam. Pantzarvagn. Det var ganska märkligt att vara där med bara Peter och Mari, ingen Karl och inte en enda katt. Ungefär lika märkligt som att de när som helst kan vara tvåbarnsföräldrar! Jätte konstigt!

I vanlig ordning gjorde vi ingenting alls, slappade i solen, pratade mycket bebisgrejer, drack smoothie och prövade på att dricka hallonbladsthé (ingen storfavorit för min del, men Dunderklumpen blev pigg iaf).

Och med tanke på att vi inte gjorde ngt så kan jag inte förstå varför jag är helt slut idag? kl är 12.37 och jag har inte lämnat sängen ännu. Men det ska jag ta tag i alldeles strax för Pike måste ju trots allt ut.

Eller?

Förresten, imorgon är det exakt en månad tills Dunderklumpens BF :D Dessutom har vi kl 11 tid hos BM för att kolla så att klumpen ligger med huvudet ner och fötterna upp (spontant tror jag inte att hon gör det än. Eller så är hon bara sjukt lång för hennes rumpa stöter emot mina bröst HELA TIDEN)