Programmet som går på 5an, tror det heter Livet på BB (väldigt missvisande då programmet utspelar sej på förlossningen, men ok).

Och jag gråter. Det är bara 4 dagar sedan jag låg så där. Strax efter 04 var vi inne på förlossningen, 40 minuter senare konstaterade en (väldigt) förvånad Barnmorska att jag var öppen 10 cm. Och kl09.17 så fanns hon ute. Vårt fina lejon.

En förlossningsberättelse kommer så snart jag kan fokusera tillräckligt länge, men en sak tänker jag på mest. Precis efter det att BM konstaterat att jag var helt öppen så satte hon en ctg på Julias skalp. Sen fick jag äntligen gå runt i rummet. Precis när jag ställt mej upp så kom en värk och jag slängde mej runt halsen på Daniel och började gråta hejdlöst. Inte pga smärtan utan för att jag förstod hur snart vi skulle få se vårt barn.

Och min man smekte mej över håret och sa fina saker <3 Och nu gråter jag lite igen