Idag är en (i Pikes ögon) tråk-torsdag. Egentligen är den som alla andra torsdagar men iaf. På torsdagar är nämligen Pike hemma istället för hos dagmatten. Vilket för Pike innebär – promenad med Daniel på morgonen, kort runda och lite soffpotatis mys med mej på lunchen och sen att Daniel kommer hem tidigare eller att jag fuskar lite och åker hem från jobbet och jobbar hemma en timma innan jag sticker iväg på kurs.

Men idag vart det lite annorluda igen, mest för att Pike vägrade att göra ngt alls på lunchen, det blev en lite stressad runda i parken, 4 minuter i solen på balkongen och sen vart jag tvungen att sticka igen. Istället åkte jag hem tidigare nu på eftermiddagen, och då, då minsann skulle Pajjen göra både det ena och det andra ute (kissa, bajsa, kräkas).

Och nu sitter vi här.. Jag fikar på en kopp thé och en chokladboll medans Pike sitter och tigger allt vad han kan. Samtidigt som jag försöker övertala Daniel om att min första middagsönskan (pasta carbonara) ska bortses till förmån av min nya önskan, corn chowder. Det går sådär. Daniel väljer ju pasta och bacon över soppa alla dagar i veckan.