Semestern börjar… NU!

Idag var sista officiella arbetsdagen, nu dröjer det 35 dagar tills jag sätter min fot innanför tröskeln på jobbet för att jobba igen. Sweet! räcker liksom inte riktigt till för att beskriva känslan! Jag behöver en paus, en stund att andas ut, betrakta och fundera på vad f*n jag egentligen håller på med. Jag tar den nu.

Under semestern är vi fria, det finns inga MÅSTEN på någon lista, det finns knappt någon lista ens en gång och det är ovanligt för att vara mig. Det finns några ”vi borde” men ingenting som innebär katastrof om det inte blir gjort. Vi borde t.ex. måla om sovrummet (färgburken har stått under sängen i nästan 3 månader), vi borde fästa bänkskivorna i köket.

Men inga MÅSTEN, inte på vår lista. J däremot har ett MÅSTE. Hon MÅSTE åka båt. Med ”fammo och faffa” som hon säger. Det är det viktigaste hon ska göra på sin semester. Jodå ungen vet att hon har semester. ”Jula semeste, inte Svanen” förkunnade hon myndigt när vi klev över tröskeln från förskolan efter hämtningen idag.

Nu blir det inge mer svammel. Jag ska titta på TV och njuta av att luften blev fri från allt det där klibbiga efter störtskuren alldeles nyss.