Vi åkte till IKEA (surprise) i helgen. Med hem följde en ny bäddmadrass till Js stora säng (när ”ska” man=vi byta till den egentligen?) och en potta. Jajamän nu ska ungen bli rumsren!

Nej, så allvarligt är det inte men vi har märkt att J har börjat märka när hon kissar, hon liksom stannar upp och står lite finurligt och som jag har förstått det är detta därför ett ypperligt tillfälle att åtminstone introducera pottan.

I lördags eftermiddag var det premiär sittning, J satt medans jag läste (passande nog) lsäte ”Äntligen bajs” av Camilla Lundsten


Efter en stund var det inget roligt. J reste sig sonika upp och gick sin väg. 1 minut efter det att kortet ovan togs ställde hon sig blixtstilla och jag såg vad som var på väg. Snabbt som attan togs underbyxorna av och ungen placerades på pottan igen, pust, stånk och ett par mycket besvärade miner senare hade vi resultatet: Ett styck bajs i pottan (och på golvet, för skam den som faktiskt sitter still under tiden hon skiter).