Jag skrev för att litet tag sedan att Daniel kände första sparken från Dunderklumpen. Jag misstänkte lite grann att han bara sa så för att få tyst på mitt eviga tjat 😉

Men igår, igår fanns det inga tvivel!
Jag har nämligen under den senaste veckan gnällt ganska mycket om att hon knôr och bökar runt därinne och igår när vi slappade i soffan efter middagen så la jag Daniels hand på min mage. Och efter bara några sekunder spärrade han upp ögonen och utbrast förvånat: ”Men håller hon på sådär hela tiden?!”

Och jajamän det gör hon, hon är galet aktiv denna veckan faktiskt. Kan det vara därför jag är så trött?