Idag är definitivt en sån dag. En dag som krockar med glädje och sorg, och med liv och död. På riktigt.

Om livet och glädjen: 9.40 vet vi vilket kön Dunderklumpen har. Om det är en Julia eller en Malte som bor i magen.

Om döden och sorgen: 14.30 är det begravning för min fina morfar…

Om livet och glädjen: 18.00 kommer Daniels bästaste vän Carl-Henrik och bor hos oss i två dagar innan de åker på den årliga trippen till Tyskland.

Då kommer el papa todi hem. Nu tycker jag att det räcker faktiskt. Tre dagar är nog med ensamhet. Även om jag inte tillbringade gårdagen ensam och idag åker jag och Pike till la Familia så då är vi ju inte heller ensamma. Men du fattar vad jag menar.

Igår var jag barnvakt åt Karl ett par timmar. Det vart inte riktigt så mysigt som jag hade tänkt, mest för att Karl var på ett sånt himla bra humör och väldigt nyfiken. Satt inte still långa stunder alls. Istället låg han på magen under vår säng och pratade med Saga, ute på balkongen och fyllde fågelbadet med vatten (ja, han fick ju hjälp med vattnet men ändå) eller så sprang han fram och tillbaka med en mobiltelefon under hakan och ett marie kex i handen. Gullungen! Och när vi väl gick ut för att möta Mari så passade Karl på att springa till granngården och åka rutschkana.

Och nej, det blir inga barn ännu. Jag sa det till Daniel innan Karl kom ”Om jag när Karl åker härifrån tycker att han är det sötaste som finns och att allt han gjort var urgulligt. Då har jag ff en alldeles för romantisk blid av hur barn faktiskt är” Och mycket riktigt, när Karl åkte härifrån så var han ff det gulligaste barn som finns. Sen kanske det beror på att jag vvar så tacksam över att han inte mådde dåligt här, utan fixade det i bilen på vägen hit och hemma hos sej själv. Men Sehr geehrter Herr und Frau (blir det rätt? det ska stå bäste herr och fru) jag gör det gärna igen!

Igår mitt på dagen blev Danil hämtad av Dalton och hans flickvän. 18.50 (15 min tidigare än planerat) hade D och D landat i Tyskland och skulle bege sej mot Bingen för att kunna leka med andra nördar. Alltid lika trist när han åker bort men litelite skönt med. Att få vara ledig liksom.

Jag började fira min ensamhet redan igår förmiddag, genom att städa hela lägenheten. Damma, dammsuga och tvätta golv. Det som är kvar ska jag göra idag, tvätta fönster. *urk* Och enda skälet till att jag gör det är för att jag ska kunna gå omkring i en lägenhet där ALLT ligger på sin rätta plats, iallafall i ett par dagar.

Igår hann jag även med att träffa Mimmin. Och precis som hon själv påpekar var det 1år sedan sist. Känns ruttet att det går så lång tid mellan gångerna men samtidigt är det just det jag uppskattar. Alltså att vår vänskap som är ganska underhållsfri. Vi träffas när vi träffas, för lite mailkonversationer där emellan och det är helt OK.
Det blev en promenad runt Ruddalen med lite skitsnack och massa sol. Första promenaden för min del i år där jag inte ens tog med mej ngn jacka. Så härligt! Den som mådde bäst av vår ”dejt” var utan tvekan Pike som slapp hemifrån i två timmar. Han slapp gå i taket av nervositet när Daniel velade omkring som en yr höna i lägenheten. Det är inte klokt hur mycket ens egen sinnesstämning det går att föra över på Pike.

En annan bonus med dejten var att Mimmin hämtade våra balkong möbler som  u fått ett permanent boende hos Elisabeth (Mimmins mamma). Så nu kan jag ÄNTLIGEN börja bygga på vår balkongsoffa.

Nyss hemkomna från en alldeles fantastisk promenad i Peppared (där Pike i bästa Glimma stil slängde sej ner i ett Tjärn för att jaga två ankor. Premiär dopp för hans del alltså) ligger Pike nybadad under en filt och surar och jag har hängt tvätt på balkongen. Ååååh, det är dom små sakerna som gör livet fint.
Gårdagen var iofs en klar 5 poängare den med. Med strax över 17 grader i solen och en klarblå himmel tog mamman och jag hundarna till Safjäll. Och även om det var mycket folk där så var promenaden värt besväret att ta sej upp på fjället.
Och nu då? Daniel programmerar (på torsdag åker han till tyskland) Pike ligger som sagt och huttrar under en filt och jag? Jag ska baka en kladdkaka att ta med mej i kväll.