Jag har under hela graviditeten sagt till Daniel att det enklaste vore om Dunderklumpen är en pojke. Speciellt i ett avseende. För pojkar har snopp och tjejjer har… Ja, där ser du! Det är det som är mitt problem. Det kan inte vara meningen att jag ska gå omkring under resten av mitt vuxna liv och säga snippa?
Daniel har nämligen strängt förbjudit mej att säga F**** ordet. Trots att jag sagt till honom att det är i hans huvud det är ett fult ord. Introducerar vi ordet tidigt får det en neutral mening. Det blir inget skällsord. Men den anledningen köper han inte.
Men sen vi faktiskt kom fram till vilket namn Dunderklumpen ska få om h?n är en flicka så har jag vänt om. Jag skulle kunna offra min stolthet och säga snippa mot att hela mitt liv få säga att vår dotter heter ***** 
Och så hände det här: Jag hittade en annons om en barnmarknad som ska hållas den 27/3 och efter lite forskande på siten så hittade jag denna artikeln: Varför är det viktigt att säga snippa? (Det är en pdf så du är så illa tvungen att ladda hem den om du är nyfiken på vad som står) och nu är den här igen. Min ovilja att säga snippa. Eller snipa som min kära mor envisas med att säga