Skrattdöden
Jag dööör av skratt när jag läser detta! Mitt egna brev var inte ens i närheten av lika roligt, mer praktiskt. Och totalt värdelöst.
Jag dööör av skratt när jag läser detta! Mitt egna brev var inte ens i närheten av lika roligt, mer praktiskt. Och totalt värdelöst.
I går var det 1 år sedan jag räknades som gravid… ”Sista mensens första dag”. 1 helt år sedan!
Gardin-atteraljer köptes men duschdraperiet får vi fixa ngn annanstans. Värkarna kommer och går, som dom ska, men inte tillräckligt tätt för att vi ska.
De regelbundna värkarna jag haft sen 07 med ca 13 min mellanrum blir liiite glesare så därför lämnar vi lägenheten och åker till IKEA.
Nepp, kanske beror det på att jag sovit urdåligt av rädsla för att blöta ner sängen. Men nu skiter jag i det, det är.
Det blev bättre när jag la mej ner. Å andra sidan är väl inte det så konstigt? Jag menar när jag satt i soffan.
Förlåt dagens ordbajsande, men nu är det ngt viktigt. Här har jag gått och lagt mej. Renbäddad säng som endas besudlas av det faktum.
Det är fuskigt! Daniels arbetskamrat hade samma BF som oss på sin bebis (deras 2a) men hon behagade minsann att komma ut tidigare… Fusk.