Alltså, året kunde ju ha startat bättre. Jag har vart förkyld sen i torsdags, jätte förkyld. Så där förkyld att det känns som om jag fräser ut hjärnan när jag snyter mej. Men det är OK. Daniel är hemma och fixar och Julia är en snäll bebis.
Daniel har iofs fixat här hemma under hela julledigheten (som i hans fall började redan den 20/12) han har övergett sitt datorrum (det som egentligen är en klädkammare), datorrummet har i sin tur blivit en klädkammare, sovrummet har fått en mindre makeover (major ommöblering!), en sekeretär har inhandlats och monteras i detta nu upp i vardagsrummet. Men vi är inte färdiga för det, nej då! Det ska kompletteras med hyllor/rumsavdelare för att få en avskärmning för sekretären mot vardagsrummet, den stora garderoben Julia ärvt från min mormor ska hämtas hem från KBA (den ska f.ö. målas om eller eventuellt tapetseras).
Och Julia… Hon är fin. Räcker det om jag säger så? Hon hoppar som tusan när hon får tillfälle i hoppgungan, äter som en hel häst (idag fick hon testa en tesked kokt kyckling), långa sovstunder under dagtid är ett minne blott nu är det max 40 min som gäller, inga fler tänder på G det räcker bra med den hon har.
Och jag… Jag tvättar, dammsuger, diskar, matar och andas. I den ordningen.
Å jag längtar efter att Julias nya kusin ska få ta del av hennes faboulositet ….
Kramar!