Vi var i KBA och tränade Pike igår. Sen fikade vi men mamman och Pontus medans pappa lekte caveman och låg begravd under sängen (aka migrän). Då det eg. var tänkt att mamman och pappan skulle fixa med häcken under morgondagen (alltså idag fredag) men det inte verkade så troligt med tanke på pappas hälsotillstånd så erbjöd jag mej att komma ut och hjälpa till ist, Daniel jobbar ju ändå så varför inte liksom?

Ungefär så här lät konversationen över bordet:

Camilla – Om pappa inte mår bra imorgon heller så kan ju jag hjälpa till ist.
Mamman – Det hade ju vart bra.
Camilla – Om du och Kaxe kommer och hämtar mej och Pike kan vi ju promenera först och sen så åker vi med er hem så kan Daniel hämta oss när han slutat.
Mamman – Mmmm, vi kan ju höras under morgonen

Så lät det alltså, ungefär! Inte ordagrant men ungefär.

Men vad jag kan tolka av det telefonsamtal jag fick från pappa nu under morgonen är att i min mammas öron lät samtalet så här:

Camilla – Jag och Pike kommer ut och hjälper er imorgon så kommer Daniel sen på kvällen och så kan vi grilla och sova över hos er
Mamman – Mmmm, vi kan ju höras under morgonen

Så vad gör vi nu då? Jag har väl eg. ingen lust att dra mej till KBA i regnet och bära kvistar (lögn, bära kvistar gör jag gärna, jag gillar att fixa i trädgården). Men att göra det i regnet är jag inte jätte sugen på. Och eg. behöver jag jobbar med vårt medlemsbrev som ska ut nästa vecka. Men jag gillar ju att grilla (lögn, jag ÄLSKAR att grilla). Och jag gillar ju faktiskt att vara i KBA…. Och det är ju bara lördag imorgon jag hinner ju jobba då med.