Att det egentligen bara är att vänta på döden.
Nu sitter jag på bussen på väg hem till min mormor. Eller hem och hem, jag är på väg till det boende hon har spenderat ganska så lång tid på.
Nu är hon 85 år, lika gammal som morfar var när hans väntan tog slut. De har verkligen gått hand i hand genom livet och varför skulle det sluta bara för att en av dem inte längre finns just där. Rent fysiskt. Jag tror helt säkert att morfar sitter där bredvid mormor och håller henne i handen även nu.
<3 Hoppas att det blir ett lugnt och fint slut (om det nu är oundvikligt). Alla kramar