Jag förstår inte, jag älskade dessa filmerna. Jag var på riktigt fjortiskär i Edward (men erkänn, vem var inte det?).
Men nu, jag pinsamhetssuckar och himlar med ögonen (utav fel anledning) mest hela tiden.
Först tänkte jag att jag kanske skulle kunna skylla på att det var graviditetshormonerna som våldförde sig på mig, men nu när jag räknat på det (alltså när jag såg första filmen kontra graviditeten med J) är det inte ens nära sanningen.
Så påminn mig, vad är grejen med Twilight sagan?
Jag minns inte längre. Jag var bakis och sårad när jag såg först filmen och ba: Bra film!
Sen såg jag den andra och tankekräktes.
Det finns inget bra med den sagan. Förutom när alla dör. Nej vänta; fel film.