Ikväll var första gången jag testat Afro som träning, redan när vi gick in i salen var jag tveksam. Jag bokade passet i slutet av förra veckan och hade liksom fantiserat ihop att instruktören skulle vara en man/ kvinna, utländsk härkomst (svart som natten) och kurvor. ”Afro” inbjuder ju liksom lite till de tankebanorna.

Gissa om jag blev besviken när instruktören visade sej vara en pytte liten, tunn, rödhårig tjej? Då bestämde jag mej för att vara kritisk mot alltihop, jag kände mej ju lite lurad…

Tre minuter senare när vi skulle värma upp snörade hon av skorna, tog av strumporna och rullade upp byxbenen lite grann, Oh my! vad mycket hår det var på hennes ben! Genast blev jag lite mjukare i min inställning till henne. Sen tog hon av sej tröjan så att hon bara hade linne. Och vad skymtade jag i armhålan? Ännu mera hår! Och med ens så gillade jag henne, skumt egentligen, jag hade ff ingen aning om hur hon var som instruktör men jag hade redan bestämt att hon var hur grym som helst.

Så är det, jag gillar tjejer som ”vågar” vara au nautral.