Jag förstår inte, jag älskade dessa filmerna. Jag var på riktigt fjortiskär i Edward (men erkänn, vem var inte det?).

Men nu, jag pinsamhetssuckar och himlar med ögonen (utav fel anledning) mest hela tiden.

Först tänkte jag att jag kanske skulle kunna skylla på att det var graviditetshormonerna som våldförde sig på mig, men nu när jag räknat på det (alltså när jag såg första filmen kontra graviditeten med J) är det inte ens nära sanningen.

Så påminn mig, vad är grejen med Twilight sagan?