Igår em. började jag få ont när jag andades, det liksom spände i ryggen mellan skulderbladen men inne i kroppen och så fick jag svårt att gå . Inte helt lätt att googla på det kan jag tala om. Det kunde tydligen röra sig om allt från stroke, hjärtklappning, panikångest och en hel hög med mindre trevliga grejjer.

Tidigare idag var jag iaf iväg till VC och fick konstaterat att det rör sej om en låsning i bröstryggen. Tänk att jag har en sån!

Lite smärtstillande och en remiss till kiropraktorn på det så är helgen redo att börja.

FYI. Resor och hotell för hela sommaren är nu bokade och betalda, det är mao skralt på kontot.

Julia har vart på besök hos Barnläkaren, vi misstänker att hon kanske är allergisk nämligen. Hon var förkyld för tre veckor sedan men den rinnande näsan har hängt kvar och inatt fickjag nog. Så imorse bar det av till läkaren för allergitester.

I ett första skede testat hon mot pollen, kvalster och pälsdjur. Blir det utslag på någon av dem går läkarna ett steg djupare (blir det utslag på päls så testas hon således mot katt, hund, häst och vad det nu är mer). Jag misstänker mest att det är kvalster. När vi packar här hemma rör vi ju omkring en hel del damm. Det och det faktum att hon blir mycket bättre så fort vi går hemifrån talar ju för att det iaf inte är pollen.

Frågan är vad som är värst. Kvalster eller Päls? Pest eller Kolera? Den ena innebär att Saga behöver nytt hem, den andra innebär att vi måste börja städa varje dag.

Annars har vi inte gjort mycket, promenad in till stan för att svänga förbi jobbet och låna en skiva. Alltid trevligt att små snacka lite med råttorna, nu är det inte länge kvar tills jag ska tillbaks heller. Det känns märkligt, märkligt men härligt. Och läskigt.

En snabb vända in på Kapp Ahl med, denna godingen från deras KAXS sortiment fick följa med hem.

Bild från http://www.kappahl.se

Åh vad jag längtar till sommaren!

I morse vaknade Julia och jag inte förrens 08.50! Lyx! Eller sanningen är väl att då vaknade Julia, jag har vart vaken i omgångar hela natten. Hostat slem tills jag kräkts och sen gått och lagt mej igen, fortfarande hostandes.

Så 08.50 var det bara att pallra sej upp och ge Julia en portion gröt och ta på sej någorlunda anständiga kläder och knalla till Vårdcentralen (lättare sagt än gjort i de 30 cm snö som fallit under natten). Vår vårdcentral har drop-in mellan 09-12 på vardagar. När jag kom dit (09.30) frågade jag när receptionen trodde att det skulle vara min tur jag fick till svar att det var två före mej och att den beräknade besökstiden för drop-in patienter är 10 min. 10.46 var det min tur. Då hade Julia hunnit tröttna 2 gånger och jag höll på att somna.

Men nu sitter jag här med min räddare i nöden Cocillana Etyfin. Julia är ammad för sista gången idag för jag vill inte amma henne medans jag äter den.

Nyss hemkommen från läkaren där jag bara fick konstaterat att det är fullt normalt att känna sig som om en elefant hopprep på en efter ett sånt fall. Så nackspärren är helt naturlig, likaså stelheten i axlarna. Jag tar det lugnt idag men kommer in till kontoret imorgon, med vetekuddar och allt

Spontant känner jag att dessa plåsterna nog hade hjälpt, även om jag faktiskt bara har inre blödningar

Dom finns bl.a.a hos Kitsch.se