I dag var det dags för besök hos MVC. Daniel väckte mej när det var dags att göra sej ordning, just precis då var jag jätte täppt i näsan.

”Men du kan inte bli sjuk du ska ju föda barn snart” konstaterade han och klappade mej på pannan. Lite irriterat slog jag bort hans hand och sa att det ska jag inte alls, det är gör långt kvar. Tills det slog mej (typ 2 sek senare) för det första är det inte långt kvar och för det andra så skulle det eg. kunna starta när som helst (även om sannolikheten inte är så hög).

OMG jag ska föda barn? Hur ska det gå? Jag svimmar ju nästan när jag ser skrubbsår?!

Iaf så var alla värden tiptop, Julias hjärta slår på stadiga 135 och hon verkar vara på väg att lägga sej tillrätta där inne. Än så länge ligger hon som en ostbåge på höger sida om magen med rumpan uppåt och huvudet neråt. Nästa besök är planerat till den 8/7 och då kollar dom av med hjälp av UL om huvudet är där vi vill

Idag hade vi tid för RUL på Östra, och allt såg finemang ut. Med undantag för att Dunderklumpens födelsedatum blev flyttat från 1/8 till 8/8. Men vem bryr sej? Vi fick ju se vår klump!

Och även om h?n är en livlig bebis så har jag ju ff inte känt av rörelserna men det fick sin förklaring idag, min kaka ligger nämligen i framvägg.

Dunderklumpen i profil v.18+3

Dunderklumpen v.18+3

Dunderklumpens ena hand v.18+3

Igår var vi hos läkaren (vi, som i Dunderklumpen och jag). För att ställa frågor och förhoppningsvis få lugnande svar. Och det fick vi. Lugnande svar och ett ultraljud.

Så igår fick jag se klumpen igen. Då passade h?n på att först vinka ivrigt och sedan försöka få plats med hela höger knytnäve i sitt öra. Lill? skrutten!

v 16+4

Dunderklumpen finns där och h?n sparkade vilt när ULet gjordes

Så nu ska vi vänta tills den 10/3 när RULet ska göras och sen, kanske kanske (väldigt troligt) går vi till en privat klinik och tittar på om det är en pojk eller flicka.

Men förbered er nu!

Säg Hej till Dunderklumpen!

Nu har jag siktet ställt på torsdag kl 14.30 det är först då vi har fått en tid för UL. Vårt ”vanliga” ställe kunde inte hjälpa oss då deras maskiner inte är lämpade för ”spökveckorna” (alltså tiden mellan när man normalt gör VUL – Vaginalt UltraLjud och UL – UltraLjud) så de hänvisade oss till Dr. Anders Roth ist. Och efter ett kort samtal som väl mest var hulkningar och försök till att förklara varför det är bråttom från min sida sa den söta systern att vi var varmt välkomna på torsdag.

Jag ska vänta med att känna tills dess.

Det har vi sett idag, eller såklart att vi såg Dunderklumpen med, även om h*n mer liknade en kidneyböna

Vi har alltså vart på ett VUL, och det var värt varenda krona att få se det vi såg! Väldigt surrealistiskt kändes det, men ack vad fint. I samma sekund som läkaren slog i gång maskinen och sa ”det är väldigt olika på hur mycket man ser så här tidigt så bli inte förvånade om det inte är så tydligt” såg vi den! En liten, liten böna. Och jag hann tänka ”Jag är måste vara som Full HD om vi ser det så här tydligt”

6 mm är h*n och det är bara en

Eller snarare denna dagen ska vi få se ett liv.

Det är förhoppningen, det är förutsättningen till att det blir en God jul. Om det inte finns ett litet hjärta där… Då vet jag inte riktigt hur det blir.

Jag, eller rättare sagt Vi har tid hos Gynekologgruppen inne i stan för ett tidigt VUL. Allt för att lugna nerverna lite. Jag kan inte vänta tills vecka 18, jag vill veta nu att det finns ett litet hjärta där.

v7+4