J partade som aldrig förr, åt hamburgare, pommes, lökring(!) och tårta samtidigt som hon röjde runt med min yngsta kusin som passande nog är 4 år. Som ler och långhalm var de redan efter några minuter <3

Således slocknade J som ett ljus i soffan när vi kollade på Lilo och Stitch innan läggdags. Himla nice för nu hinner jag kolla på en film (the Descendants) och ändå lägga mig innan det blivit alltför sent.

Helgens bästa: påsen med chips jag köpte i fredags räckte hela helgen!

Helgens sämsta: vinet tog slut igår…

30 min (och vad som närmst kan beskrivas som röjning i vildpanik) senare satt vi i soffan och drack kaffe och pratade som om det bara var nån vecka sedan vi sågs sist.

Nej, det kanske inte låter märkligt men om jag säger så här: Senaste gången D och T träffades (för jag har aldrig träffat henne tidigare) var för 12 år sedan.

Nu är det kväll, D fixar med en av sina datorer och njuter jag av lugnet, Gossip Girl och den vackra blomman T hade med sig.

Men Hey, I’m back!

Helgen har vart fin. I fredags kom svärfar och svärmor ner från Stockholm. Runda på stan, middag på hotellet, ostbricka+vin+Idol på hotellrummet. Himla fin kväll alltså, lördagsförmiddagen toppades med en fika hemma hos oss, mest för att visa lilla KBA och lägenheten.

Idag har vi hängt med mina föräldrar, fixat liiite i trädgården och hjälpt den ömma modern att packa resväskan inför sin vecka i Bryssel. Nu nattar D lejonet och middagen (ugnsrostade grönsaker, halloumi och korv) är strax färdig. Sen ska D och jag kurera oss i varsin soffa, sippandes thé med honung och fundera över varför denna förkylningen inte vill lämna vår familj. Eventuellt hämtar jag ut den antibiotika läkaren skrev ut till mig när jag var dålig för ngn vecka sen och så självmedicinerar vi oss med den. (Nej, kanske inte så himla OK att göra men vi prövar iaf).

Och mer då?

Lejonet går! På riktigt! Så pass mycket att hon ”glömt” hur hon ska krypa, helt fantastiskt! Precis på 14 månadersdagen hände det t.o.m

Detta måste jag reda ut. Imorgon. Någon gång efter tredje koppen kaffe men innan det andra psykbrytet.

Jag <3 er allihop!

Påsken har var fantastisk. Fina fina släktingar, ingifta, ogifta, halva och helt och hållet fejk släktingar som är helt ljuvliga människor att hänga med. Dessutom har vi fått klämma på fina kusin Fred. Han var så fin att jag grinade en skvätt när jag höll honom första gången <3

Nu ska jag äta två nävar popcorn till, njuta av att lägenheten är jättejätte flyttstädad, att fönstrena går att se genom och sen ska jag gå att lägga mej. Imorgon åker vi till KBA ett tag (allt för att slippa vara i lägenheten) och sen ska resten av veckan planeras så att vi spenderar så mycket tid som möjligt utanför dessa fyra väggar.

Bilder från påsken kommer när jag hittat kortläsaren… Alltså typ om 10 dagar.

Det är denna solstrålen som ska åka x2000 till Stockholm imorgon till alla sina farbröder, fastrar, farmorar, farfarar och till kusinen Fred. Har vi tur går resan som på räls (HA HA HA, flåt det var göteborgaren i mej som inte kunde låta bli). Fast på riktigt, det är 2 timmar 47 minuter restid = 20 min lunch, 1 timma lunchsömn, 20 min mellanmål och sen är det bara tiden där mellan som vi behöver underhålla henne. Det kommer att gå bra!

10.42 var vi i Kungsbacka. Vi mötte upp mamman för lunch innan vi skulle till nya lägenheten och lämna över vårt kontrakt. En visning av lägenheten för mamma så hon vet vad vi gett oss in på. Vidare till Åsa för att träffa lilla mormor, Åh vad glad hon blev av att se oss, eller iaf Julia. Och Julia i sin tur tyckte det var roligt att dra mormor i rullgardinen (gäddhänget under hakan)

Efter visiten hos mormor körde mamman oss hem på vägen plockade vi upp Pontus från sin praktikplats.

Jag förstår att dagen inte låter så märklig. Men ngnstans i mitten fick jag ett psykbryt på Daniel. Det var en kombination av trötthet, förkylning och en gnutta besvikelse.

Det nämligen var bestämt länge att vi ska till släkten i Stockholm under påsk. När vi fick reda på att vi eventuellt skulle flytta helgen därefter har jag pratat om att det är bra om vi åker upp på skärtorsdagen och hem igen på söndagen för att få en heldag tillsammans att packa. Och när det fanns ett eventuellt tidigare flyttdatum (20/05) så kanske han kunde tagit ledigt på onsdagen med.

Igår berättade Daniel att dom har leverans för ett projekt på torsdagen. Vilket innebär att tidigare flytt inte är möjlig. Och eventuellt kunde han inte åka på torsdagen. Då fick jag mitt psykbryt, men jag tog inte ut det på honom (inte då) utan klickade helt enkelt bort vårt samtal. Pedagogiskt eller hur?

Någon gång under eftermiddagen sansade jag mej och kom fram till att det är inte hela världen. Att flytten inte blir förrens den 01/05 är kanske lika bra? Och vi behöver inte åka i samlad trupp till Stockholm heller, Daniel kan ju komma med ett senare tåg eller t.o.m. på fredagen? Jag är hyffsat säker på att släkten ändå mest längtar efter Julia

Julia och hennes mormor på lunchdate igår