Tuff dag. Firat 18 åringen aka lillebror P. Jag kan inte förlikas med att han helt plötsligt skulle vara myndig. No way, det är inte möjligt!

J partade som aldrig förr, åt hamburgare, pommes, lökring(!) och tårta samtidigt som hon röjde runt med min yngsta kusin som passande nog är 4 år. Som ler och långhalm var de redan efter några minuter <3

Således slocknade J som ett ljus i soffan när vi kollade på Lilo och Stitch innan läggdags. Himla nice för nu hinner jag kolla på en film (the Descendants) och ändå lägga mig innan det blivit alltför sent.

Helgens bästa: påsen med chips jag köpte i fredags räckte hela helgen!

Helgens sämsta: vinet tog slut igår…

Igår kväll fick D ett SMS från sin moster. Och i morse ringde samma moster och var på väg hit.

30 min (och vad som närmst kan beskrivas som röjning i vildpanik) senare satt vi i soffan och drack kaffe och pratade som om det bara var nån vecka sedan vi sågs sist.

Nej, det kanske inte låter märkligt men om jag säger så här: Senaste gången D och T träffades (för jag har aldrig träffat henne tidigare) var för 12 år sedan.

Nu är det kväll, D fixar med en av sina datorer och njuter jag av lugnet, Gossip Girl och den vackra blomman T hade med sig.

Min mormor A född 1928, min mamma S född 1962 och min dotter J född 2010.

Jag dog visst bloggtorkedöden ett tag känner jag….

Men Hey, I’m back!

Helgen har vart fin. I fredags kom svärfar och svärmor ner från Stockholm. Runda på stan, middag på hotellet, ostbricka+vin+Idol på hotellrummet. Himla fin kväll alltså, lördagsförmiddagen toppades med en fika hemma hos oss, mest för att visa lilla KBA och lägenheten.

Idag har vi hängt med mina föräldrar, fixat liiite i trädgården och hjälpt den ömma modern att packa resväskan inför sin vecka i Bryssel. Nu nattar D lejonet och middagen (ugnsrostade grönsaker, halloumi och korv) är strax färdig. Sen ska D och jag kurera oss i varsin soffa, sippandes thé med honung och fundera över varför denna förkylningen inte vill lämna vår familj. Eventuellt hämtar jag ut den antibiotika läkaren skrev ut till mig när jag var dålig för ngn vecka sen och så självmedicinerar vi oss med den. (Nej, kanske inte så himla OK att göra men vi prövar iaf).

Och mer då?

Lejonet går! På riktigt! Så pass mycket att hon ”glömt” hur hon ska krypa, helt fantastiskt! Precis på 14 månadersdagen hände det t.o.m

Svärmor hade tagit fel på datum, nu är ordningen återställd! Istället är vi upptagna både helgen v.40 och 41.

Fantastiskt duktig är jag. Helt otrolig faktiskt! Eventuellt har jag lyckats säga ”Den helgen passar oss gööör fint, kom ni ner” till båda paren svärföräldrar. Och talat om samma helg. Det ena paret ska dessutom bo hos oss medans det andra endast behövde inackordera hunden här.

Detta måste jag reda ut. Imorgon. Någon gång efter tredje koppen kaffe men innan det andra psykbrytet.

Alltså det är så här, även om jag själv hade handplockat mina svärsläktingar hade jag inte kunnat välja bättre folk. Alla har sina små grejer och det är just precis de grejerna som gör dem extra älskvärda. Den nakna sanningen, virrigheten, oron och de ständigt snygga uppläggen för skämt.

Jag <3 er allihop!