Och jag var lite besviken, inte i närheten av så mycket glitter som jag förväntat mej av mitt barn.

Men nu artar det sej. Julia har fått upp ett fotografi på sin plats i kapprummet. Och till det fotot måste det ju vara en ram. Den ramen har J pimpat själv.

And now we’re talking

Söndag kväll åkte Ludde tvättmaskin. Igår kväll borstade J och jag den. Och nu ikväll har jag klippt till den.

Det är så himla fint IRL och J är helt salig, hon sitter i vagnen nu och klappar dynan för fullt.

Det är dessutom jordens enklaste pyssel! Honey är ju dessutom helt rak i sitsen = 90×27 klipp klipp klipp och så bara att skära ut hål för remmarna. Har du en annan vagn så är ju chansen stor att du har en sittdyna Då vänder du bara Ludde upp och ner och lägger den andra dynan uppe på och ritar av.

Som sagt, praktiskt, enkelt, mysigt och himla fint!

Idéen kom från SKROTdesign

Och med hjälp av lite småsaker ur syskrinet blev den så här fin (och mycket mer praktiskt, tänk footsack).

Ingredienser
- 1 filt (förslagsvis fleece) Vår filt kommer härifrån
- div. dekorationer
- sax
- måttband eller ett fungerade ögonmått

Så tvättmaskinen igång satt. En omgång 60 tvätt bestående av påslakan+lakan och 20 tvättlappar från IKEA. Vad ska jag fördriva tiden med nu då? Julias filt (den jag började med i mars) färdigställde jag igår, lappade ihop och kantade med ett garn i udda färg. Ett garn som Daniel faktiskt valt Och Nej, den är kanske inte särskilt vacker men god damn it vad mycket kärlek det ligger i dom lapparna! En av dom innehåller iofs lite sorg också (jag vet precis vilken lapp det var jag virkade när morfar dog) men så är det ju med livet. Iom att denna filten är virkad så tät så funkar den kanske inte jätte bra som sovfilt utan är mer tänkt som ngn typ av snutte. Istället började jag med en gallerfilt i ett lila garn jag fått från mormor. Den blir med största sannolikhet mer användbar.

En urfin mysdress med tillhörande t-shirt från Zara! Hon säger Tack så mycket mormor och morfar

Under eftermiddagen idag har jag inte gjort så mycket mer än att tvätta igenom babykläder och påslakan, men jag har hunnit med att sy en ny gardin till sovrummet.

Det är eg. löjligt att köpa kappor när det inte ens tar 10 min att göra en själv. Riktigt nöjd är jag faktiskt, även om jag hade tänkt att den skulle sitta i köket från början.

Men det gör inget, jag rör om i grytan, ställer planerade grejer och rår om oss ist. Gårdagen ägnades åt att fixa iordning kjolen till hennes säng. Och om min nyvunna tid så ska jag fortsätta på det spåret, dagen ska ägnas dels åt Helena och Casper men även åt att göra en mobil att hänga över sängen. En med fulmonster

Oooh, och när Daniel väl hade åkt gjorde jag mitt första försök till en väggförvaring för badrummet. Det gick sådär…

Men fear not! Gör om gör rätt väntar, t.ex. ska jag mäta ut hur fickorna ska sitta och inte ögonmåtta. Då kanske dom hamnar rakt iaf

Men så fick jag tipset om Dan Brown’s sista bok i Robert Langdon triologin, The Lost symbol. Och den var underbar! Och som grädde på moset kom jag över den på engelska dessutom. Då är berättarrösten i precis rätt takt för mej.

Det är med tungt hjärta som jag ikväll påbörjar den sista av hans böcker (i den ordningen jag lyssnat till dem iaf) Digital Fortress. Så vart finns jag ikväll? På sängen med mitt virkningsprojekt och med den sista av mina godbitar i lurarna.

Idag vankas tur till la Familia för födelsedagsmiddag då lillebror Johan fyllde 23 i veckan. Igår funderade jag på om jag skulle bakat en tårta men istället virkade jag ytterligare två lappar till Dunderklumpens filt. Den kommer att bli fin. Eller kanske inte så jätte vacker men den är gjord med en massa kärlek