The pattern
Fick precis ett meddelande från Daniel. "Julia är ett fint namn tycker jag" Och det tycker ju jag med, det finns på min lista sedan tidigare.
Men då kom jag på att jag helt glömt av att berätta för Daniel om "mönstret"
Adde Pike (le chien)
Saga Bastet (la chatte)
Gun Sandra Camilla (moi)
Daniel (le papa)
Fortsättningen är ju därför given. Det måste bli en E***!
Vilket är helt ok, det finns redan tre flicknamn som börjar med E i min lista: Ebba, Eira, Estrid
I’m with stupid
Följ detta schema:
Välj den månad du är född:
Januari-------Jag sparkade
Februari------Jag älskade
Mars----------Jag karatehögg
April------------Jag slickade
Maj------------Jag hoppade på
Juni-----------Jag luktade på
Juli------------Jag dansade Macarena med
Augusti--------Jag lunchade med
September----Jag dansade med
Oktober-------Jag sjöng för
November-----Jag skrek åt
December-----Jag körde över
Välj det datum du är född:
1-------ett fågelbad
2-------ett monster
3-------en telefon
4-------en gaffel
5-------en snögubbe
6-------en gangster
7-------min mobiltelefon
8-------min hund
9-------min bästa kompis pojkvän
10-------min granne
11-------min naturkunskapslärare
12-------en banan
13-------en brandman
14-------ett uppstoppat djur
15-------en get
16-------en inlagd gurka
17-------din mamma
18-------en sked
19------- en smurf
20-------ett brännbollsträ
21-------en ninja
22-------Chuck Norris
23-------en nudel
24-------en ekorre
25-------en fotbollsspelare
26-------min syster
27-------min bror
28-------en iPod
29-------en surfare
30-------en hemlös kille
31-------ett lamadjur
Välj sista siffran i årtalet du är född:
1--------- i min bil
2 --------- på din bil
3 --------- i ett hål
4 --------- under din säng
5 --------- åkande en motorcykel
6 --------- glidande nedför en backe
7 --------- i en hiss
8---------- på middagsbordet
9 -------- i bankkön
0 -------- i ditt badrum
Välj färgen på tröjan du har på dig:
Vit---------för att jag är så cool
Svart---------för det är sånt jag gör.
Rosak-----------för att jag inte är galen.
Röd-----------för att röster sa åt mig att göra det.
Blå-----------för att jag är sexig och gör vad jag vill
Grön---------för att jag tror att jag är i behov av professionell hjälp.
Lila---------för att jag är FANTASTISK!
Grå----------för att Big Bird sa åt mig att göra det och han är min ledare.
Gul---------för att jag blev erbjuden en miljon för det.
Orange--------för att min familj tycker ändå att jag är korkad.
Brun---------för att JAG KAN.
Annan----------för att jag är en ninja!
Ingen----------för att jag saknar självkontroll!
Sätt nu ihop alla delarna i en mening och skriv det som svar i inlägget.
Min version blev som följer: Jag körde över min hund i ett hål för att Big Bird sa åt mig att göra det och han är min ledare.
En släng av tankspriddhet?
Glöm svinis, jag har blivit senil!
Det började i onsdags. Jag gick upp, fixade ordning (mej så gott det går), bredde en smörgås med leverpastej, tog fram lunchlådan, la lunch lådan i en påsen samtidigt som jag åt min smörgås samtidigt som jag vandrade ut genom dörren.
När jag väl kom till jobbet var smörgåsen uppäten och lunchlådan väck. Smörgåsen åt jag ju upp i väntan på spårvagnen så det var väl inte direkt en överraskning, men vart hade lunchlådan tagit vägen? Glömd på vagnen, på hållplatsen, i hissen, i hallen eller på diskbänken? Ringde Daniel som ff var hemma och som kunde konstatera att lunchlådan låg i hallen på en stol under en halsduk och på diskbänken stod leverpastejen framme…
Idag gick jag upp fixade ordning mig lite extra (vilket i min värld innebär en ögonskugga som inte går ton i ton med min hudfärg). Åkte till jobbet. Vid lunch var det jag som skulle hemåt för att gå ut med Pike. Halvvägs hemma hittar jag inte mina nycklar. Surt att kliva av vagnen och gå till Daniels jobb för att låna hans nycklar. Kommer hem och ser mej själv i spegeln och kan konstatera: Rouge, ögonskugga, ögonbryn. Ingen mascara…
Ska jag skratta åt eländet eller bör jag uppsöka läkare?
Btw. Mina nycklar låg prydligt på skrivbordet på jobbet där jag lagt dom under förmiddagen.
bilden kommer från stock.xchange http://www.sxc.hu/profile/clsawyer
Ajajaj Det bultar och det bankar
Det är väl kanske inte direkt bättre idag men nu är jag lite van iaf. Egentligen är det nog värst under natten, när jag vaknar varenda gång jag försöker vända mej i sängen, kan inte ligga på sidan för bägge höfterna gör ont, kan bara ligga på rygg om jag har stöd under svanken och magen funkar inte alls för då vill jag ha armarna under huvudkudden men så högt kan jag inte lyfta dem... Svårt va?
Men idag är jag på kontoret igen givetvis fick vetekudden följa med.
Här ser du även resultatet av vad jag gjorde hela dagen igår. Jag virkade en halsduk. Inte svårt alls. Bara att räkan till 15 och sedan vända på steken... Jo, garnet jag började med tog ju slut så småningom det fick helt enkelt bli en tvåfärgad variant istället.
Vård
Nyss hemkommen från läkaren där jag bara fick konstaterat att det är fullt normalt att känna sig som om en elefant hopprep på en efter ett sånt fall. Så nackspärren är helt naturlig, likaså stelheten i axlarna. Jag tar det lugnt idag men kommer in till kontoret imorgon, med vetekuddar och allt 
Spontant känner jag att dessa plåsterna nog hade hjälpt, även om jag faktiskt bara har inre blödningar 
Dom finns bl.a.a hos Kitsch.se
Ajajaj
Jag gick till Clas Ohlson på lunchen, det skulle vara ett enkelt ärende. Titta på lämplig förvaring till alla pärlor och min ler m.m. Det vart tyvärr inte riktigt så.
Clas Ohlson inne i Nordstan är fördelad på två våningar. Det jag var ute efter fanns på källarplan. Dit går trappor. Trappor som jag mer eller mindre blev knuffad ner för. Ajajaj.
Det var två killar i typ 16 års åldern som bestämt skulle hinna ner före mej. Det resulterade i att den ena av dom tjoffade armbågen i sidan på mej alldeles för hårt, jag tappade balansen och föll mer eller mindre handlöst 25 trappsteg. Andra trappsteget gjorde nog ondast, det var då hela min kroppstyngd placerades på höger axel. Resten av trappstegen hann jag iaf med att försöka förvarna om att jag var på väg ner, utom all kontroll. Jag tror jag fick med mej två kvinnor på 45+ till i fallet. Dom stod iofs längst ner så de klarade sej lindrigt undan.
Jag däremot hade hunnit med en hel del: Landa på höger axel, landa på höger skinka, slå nacken i ett trappsteg, landa på vänster höft, tappa en klack (som en snäll liten gubbe plockade upp åt mej), ropa typ "Ojoj!" i ett desperat försök att tala om att "Här kommer jag rullandes ner för trappan", slå svanken i ett trappsteg.
Det märkligaste var nog ändå killarnas reaktion. Det enda de gjorde var att helt enkelt kliva rakt över mej när jag låg på golvet och krälade omkring som en annan skalbagge. Inte ett ord sa de. Jag däremot jag sa flera, inte ett enda var vänligt.
Nu är jag mör, helt slut, otroligt trött. Och någon förvaring blev det inte heller.