Det är den där tiden på året. Tiden för säsongsavslutning på i princip alla serier jag följer. Och än så länge har det inte gjort ngt. Jo, visst det går åt en hel del tårar. House var bra = glädje tårar, Private Practice var bra = stillsam gråt. Men nu, nu går det är helvete. Jag har nästan sett halva finalavslutningen av Grey’s anatomy och här pratar vi inte några vackra tårar. Nu talar vi om störtskurar! Häftiga gråt anfall. Och där någon gång, i mitten inser jag att jag har missat att det är ett dubbelavsnitt och tittar alltså på de sista 20 minuterna trots att jag inte sett avsnittet innan.

Så, gör om gör rätt. Stackars Daniel som sitter härmed en Fru med rödgråtna kinder.