Nu har det gått ett par timmar och det känns inte bättre, jag förstår inte mer. Tvärtom jag förstår mindre…
Det är ju precis en vecka sedan jag var hemma hos Nellie och Tobias, en vecka sedan jag såg dem senast, med mage och allt. Jag fick se barnrummet som är så vackert i ordningsställt och vaggan i sovrummet. En hel lägenhet som är beredd på ett anat scenario än det om utspelar sej nu.
Men söta ni, även om vi befinner oss långt borta finns ni allra närmast i våra hjärtan. Och ni har så många som finns alldeles inom räckhåll. Kom ihåg det!
You are not alone (breathe in)
You will go on (breathe out)
Your wings will mend (breathe in)
You are loved (breathe out)
Beklagar verkligen.. Hoppas att ni får en trevlig helg..